Den dagliga dosen

Vad handlar det hela egentligen om? Vad går det ut på? Jag undrar. Kanske är det ögonblicken av närvaro, eller känslan att inte vara ensam. Ensamhet skrämmer. Långtidsensamheten. Att bli övergiven. Att bli lämnad kvar. Det är också en fysisk känsla som gör livet värt att leva. En tanke i en kropp. Båda tillsammans. Emellanåt. Något av njutning. Och så en känsla av att bli sedd. Att finnas inför andra. Bli accepterad. Förstås gärna populär och omtyckt, en det är en fortsättning på samma sak. För mig är det också att kunna se sig själv i spegeln. Och inte ta sig själv på så himla stort allvar.. Johanni

det finns målsättning och det finns resultat. frågan är om poängen ligger i att sträva högt med sina målsättningar och sen nöja sig med resultatet. Om det är receptet på ett lyckligare liv. Eller om det krävs av en att alltid sikta högre, för att bli bättre, eller för att känna sig mer tillfreds. Vad är det som skiljer nästan hela vägen med pure genius? Att gå den där lilla extra biten? Att offra allt för målet? Eller är det en kliché utan innehåll, lik den som säger att en konstnär måste lida. I sportsammanhang verkar det inte finnas några gränser. Men sport är ju inte livet. Hur är det i arbetet? Och hur är det i livsvalen? Ska man vara nöjd, nöja sig, eller alltid sträva efter mer? -Johanni Larjanko

Jag gillar att ha mycket att göra. Det ligger för mig. Det blir lätt en vana, och ofta till stress. Stress i måttliga doser är nyttig. När alla bitarna faller på plats känns livet skönt. Det blir så lite dötid, så lite väntan. Och satt i system skapar bitarna ett flyt som är direkt beroendeframkallande. Det är en drog som skärper sinnena och förbättrar hörseln. Det framkallar en myckenhet av känslor, som gör nuet till en plats där jag vill vara. Liksom allt missbruk kan det inte kontrolleras, och det finns ett pris att betala. I bästa fall kommer prislappen inte i dagern förrän då nångång, senare. Det är en sorts eskapism, men en mycket konstruktiv sådan. Jag bygger en värld omkring mig där jag går. Överallt synliga resultat på svetten och mödan. Något som blir kvar. Och jag kan känna mig nöjd. Jag behöver inte mer än så. Jag behöver allt detta. -Johanni